Nu var det fest igen!
För några år sedan fick Gunnar en GPS i present. Jag hade då själv funderat på att ge just en GPS, men den funderingen blev ganska kortvarig eftersom jag kom på det självklara:
- Min pappa behöver ingen GPS. Han ÄR en GPS.
Jag vet det av erfarenhet från uppväxten, där det räckte att fråga pappa om vägen, eller var något låg, oavsett var i landet, eller världen. Man fick alltid en bra vägbeskrivning. I vuxen ålder fick jag bra användning av detta, och fick också anledning att skryta med min pappa, när jag en gång var ute och åkte med ett gäng tuffa advokater, i en jättetuff Jeep, på väg till (inte så tuffa) Sälen. I Jönköping tog det stopp, för där visste ingen hur vi skulle köra. Det var tufft 90-tal, men GPS:er fanns inte. Där satt dessa tuffa advokater i en vägkorsning… . Då sa jag: Jag kan ju alltid ringa min pappa och fråga. Advokaterna tittade lite förvånat på mig, men jag ringde och fick en kristallklar vägbeskrivning on line…. Vi fick även lite bonus info om hur långt vi hade kvar och hur lång tid det skulle ta, och var i Sälen vi skulle svänga höger och sen uppför en backe.
Fördrink i den vackra trädgården
Pappa till vänster skålar med några gäster
Välkommen!
Vårt tal till pappa
Några av gästerna
Njut i sommarvärmen!